Hemresa

Bangkok - Doha - Köpenhamn - Jönköping. Hemresan var lång, men det gick förvånansvärt bra. Det tråkigaste som hände var att tavlan vi köpt för att ha hemma i huset försvann på tåget till Jönköping. Så typiskt! Nästan hemma och allt. Förhoppningsvis kommer den till rätta. 

Nu väntar en påskhelg med många kära återseenden och en chans för oss att landa och komma tillrätta med tidsomställningar innan jobbet börjar igen. 

Bangkok

Två nätter i en trerummare på femstjärniga Urban Langsuan fick avsluta vår drömsemester. Vi shoppade en del, besökte shoppingcentran Paragon och MBK och investerade i klädkopior. På tisdagkvällen tog vi en taxi till Chinatown och strövade runt där. Bangkok är ingen barnvänlig stad, det är inte lätt att använda barnvagn och det är långa avstånd och oändligt hett. Nästa gång vi är där får vi ta oss runt lite mer, men denna gången tog vi det ganska piano. Det passade både oss och Henry bäst.

Avsked

Hejdå Bao, hejdå alla goa restaurangtjejer, hejdå alla underbara grannar och vänner.. 

Sista kvällen

Finmiddag på Slow Down, drink på Deep Sea Bar och mysig strandpromenad. Det fick bli vår sista kväll på Koh Lanta för denna gången.

Fina Slow Down, hoppas vi ses snart igen.

Nyheter

Visst, vi har latat oss. Och myst. Och spelat volleyboll och yogat. Men - lite nytta har vi även gjort under våra veckor i lägenheten. 

En ny hylla har det blivit, som skiljer köksdelen med vardagsrumsdelen i lägenheten. Det blev precis som vi tänkt, och den är verkligen jättefin. 

Gamla fotografier av öländska solnedgångar fick ramar och hängdes upp över thaifåtöljerna. Där gjorde de sig perfekt, och det känns kul att ha något lite mer personligt i lägenheten.

Soffbordet fick en nysnickrad skiva. Den gamla var sliten och fläckig efter två(!) års användning. Denna kommer förhoppningsvis att hålla bättre.

I badrummen har pappa och Niklas dubblerat antalet spotlights i taken. Tidigare var ljuset dåligt, och med grå betongväggar var det rätt mörkt. Nu ser man allt man behöver se. Lysande! 














Vi har även kompletterat med krokar i sovrummen. Det är aldrig fel med upphängningsmöjligheter och nu finns det för allas önskemål.

Utöver inköpen så har vi oljat in möbler, fönster och skjutdörrar, kompletterat sånt som var försvunnet i köksutrustningen och gjort allmänna piffningar runt om i lägenheten. Nu ska nog inget fattas! 

Avskedsmiddag

Lördag, taxibilarna fullastade med vänner. Sedan bar det av till Noon restaurang någon halvtimma söderut för middag i solnedgången. Vi hade en hel restaurangsala för oss själva, och det behövdes då vi var tio vuxna (vi, Kicki och Staffan, Ulrika och Roine, Ia och Derk och Sara och Kristian) och elva barn. 

Vi åt och drack gott och sprang efter barnen och njöt av en av våra sista kvällar tillsammans. 

Ett äpple om dan..

Henry är en fruktälskare av rang. Dagligen äter vi stora mängder vattenmelon, ananas, papaya, mango, banan och pomelo. Det är billigt, färskt, närprodcerat och himmelskt gott.

Den ständiga frågan just nu.. Hur ska det bli när vi kommer hem? Hur spännande är ett vattnigt äpple liksom?

I en sala..

Så här ser det ut när Henry sover och hans mamma och pappa myser.

Ljumma vindar blåser från Andamanska havet, och vågorna rullar sakta in. Det susar i träden vid strandkanten och någon gång hör man massagetanterna fnittra. 

I övrigt är det tyst och lugnt.
 

Det göttigaste av det göttiga

Nedräkning här. Onsdag idag, på måndag reser vi till Bangkok. Nu gör vi BARA det göttigaste. Äter precis det vi känner för, oavsett fett- eller sockerinnehåll, dricker det vi vill. Vi badar. Lyssnar på vågorna. Betraktar det turkosa havet. Läser. Myser. Leker. Vi fyller dagarna till bredden med kvalitet. 

För oss innebär detta att vi (Niklas) börjar dagen på volleybollplan. Redan vid sju-halvåtta är de på plats, volleybollnördarna, och kör tvåmanna i nån timma eller två. Därefter bär det av till Lyms. Det är smart, för där kan man uppfylla alla av ovan önskemål. 

Vi får hela tiden smakprov. När vi kommer på morgonen, så kommer någon av systrarna förbi vår sala med ett fat. Och innan lunchen. När vi ätit klart kommer de alltid med frukt och gärna något extra till Henry. 

Igår när vi kom på morgonen, så kom den ena systern (jag kan fortfarande inte skilja dem åt) med ett fat friterade delikatesser för oss att smaka. De är så stolta över sin matlagningskonst, och de vill så gärna att vi ska prova annat som det thailändska köket har att erbjuda, är de traditionella rätterna som man äter jämt och ständigt. Idag på morgonen kom de med någon sorts efterrätt. Små geléaktiga bollar som serverades med sticky rice som var bakat i ett löv av något slag. Allt är lika smakfullt och vällagat. 

Idag när Henry sov och Niklas gick en promenad på stranden, så beställde jag en mangoshake. Inget socker. Bara len och söt mango och lite is, kört i mixern. Himmelrike! Som att plocka ner solen i ett glas och sedan kyla med is..

Glass har de såklart också. Igår hade vi glassrace. Henry vann.  
 

Mormor och morfar

.. har åkt hem. Tack för en härlig semester tillsammans! Vi älskar er.

Nya kunskaper

Den lilla ljusstaken är mindre än den andra, och om man vänder den rätt, då passar den i hålet! Häpp häpp!

 

Eftermiddagsbad i skuggan

Det är grejer det! 

Sweet Syndear

Sao i receptionen på Slow Down har en dotter som är en månad äldre än Henry. Dottern, som heter Syndear, bor som så många andra thailändska barn hos sin mormor långt från sin mamma och pappa som måste jobba. Varje torsdag åker Sao hem till sin dotter, och dagen efter är hon tillbaka här igen. Grymt. För alla. 

Sao myser med Henry så fort hon får möjlighet. Hur hon måste längta efter sin lilla dotter.. 

Och här går vi, lediga både mamma och pappa med världens förnämsta föräldraförsäkring. Så lyxigt. Och orättvist.

I torsdags kom så äntligen lilla Syndear hit och hälsade på! Det var så mysigt att äntligen få träffa henne. Och Sao var så lycklig att få visa upp sitt lilla gryn.

Girls night out

I natt satte jag nytt rekord - jag kom inte hem förrän halvtvå! Med tanke på att kvällarna här mestadels är galet stillsamma så var det riktigt bra jobbat! 

Vi var tolv tjejer (damer, kvinnor.. vad är egentligen det rätta ordet för brudar i fyrtioårsåldern?) som satte oss i taxin på eftermiddagen. Vi hade bokat bord på Castaway på Long beach. 
 
Det blev en fantastiskt trevlig kväll med mycket prat, skratt och vin. Satte för övrigt även nytt rekord i vinintag sedan Henry blev till.. Det kombinerat med lite sömn gör att jag är lite däven idag. Det får bli en eftermiddagslur tillsammans med Henry sedan.

Så fantastiskt intressant det är att lyssna till kloka kvinnor! Alla med olika livssituationer, förutsättningar och hemförhållanden, men med en gemensam önskan om mer kvalitetstid. Med familj och barn och i lugn och ro. Alla kunde skriva under på att det kommer att bli tufft att komma hem. Men ännu så länge är vi ju här. Det gäller att ta till vara på varje dag.  

 

Stillhet i livet

Fredag eftermiddag. Henry sover. Strax ska jag ta mig till massagebordet tio meter härifrån för en timslång fotmassage. Carpe diem.

Nui beach, Koh Lanta

Mormor gästbloggar - Noon restaurant och Nui beach

Idag har vi tagit en lång tur med bilen. Vi har i stort sett rest runt hela Koh Lanta.
Vi besökte stranden Nui och Restaurangen Noon. Startade med lite förtäring på restaurangen Noon. Därefter påbörjade vi en ganska lång vandring neråt på en inte alltför lätt liten stig att ta sig fram på. Med ned kommer man ju alltid! När vi väl kom ner väntade ett välförtjänt dopp!
Stranden var jättefin och hade inte alls många badgäster. Utsikten var fantanstisk och vi
                                  bara njöt av vara där.
                                 
Sedan skulle vi ta oss tillbaka till restaurangen igen och påbörjade bergsklättringen igen. Vi var rejält trötta och svettiga när vi väl kom upp igen.

Då smakade det bra med middag,köttfärssås och spagetti!
 
Lille Henry är så tillfreds hela tiden. Han har verkligen kommit in i den Thailändska världen. Han förgyller vår tillvaro till 150%.

I kväll har vi varit inne i Saladan och gjort diverse inköp. Köpte en del kläder och en del annat smått och gott.

Många hälsningar från Henry, Niklas, Johanna, Thorsten, Carina.

Eftermiddagsmusicerande med morfar

Castaway

Igår kväll var vi med familjen Wallin på en mycket trevlig och mysig restaurang på Long Beach vid namn Castaway. Vi käkade mexikanskt hela bunten och det var jättegott som omväxling. Fanny satt på golvet efter maten och lekte med Henry och han var på ett strålande humör. 

Vi har ett sextio dagars visum, vilket innebär att det snart går ut. Vi behöver förlänga, och det gör man antingen genom att resa ur landet och tillbaka in igen eller genom att åka till Immigration på flygplatsen i Krabi. Vi valde det sistnämnda alternativet, och har bokat en taxi för morgondagen. Men så kom Staffan att nämna igår under middagen, att det finns en kille som kan göra resan till Krabi åt dig. Det hade vi ingen aning om! Så idag har vi letat upp honom, och beställt en sån resa. Jag trodde att man var tvungen att komma själv med sitt pass, men tydligen så ska det vara helt lagligt. Hoppas jag.. Hursomhelst innebär det att vi slipper lägga tid och pengar på att åka till Krabi, och det är såå skönt. Tack Staffan, för det tipset!

Fruktstund

Pappa Niklas fixar eftermiddagens fruktmellis - ett fat fullt med vattenmelon, mango och ananas. MUMS tycker Henry som sitter och väntar på första parkett. Han vet att det vankas en smakbit emellanåt.

Lekkamrater

.. finns nära till hands. Johanna och Fanny gillar och hänga med Henry och han gillar att hänga med dem. Win-win!

 

Övning ger färdighet

Henry börjar till pappas förtjusning att bli en hejare på att kasta boll. Returneringar, baggerslag och smaschar står på tur i bollkastarutbildningen.

 

Dejt med gymnasiekompis!

Häromdagen stannade ett välbekant ansikte mig på stranden. Det var Maria, som jag läste tyska ihop med på gymnasiet! Galet. Jag tror inte att vi setts sen dess, och det var ju ett tag sedan.. Men ooo så skoj att ses igen! Hon är här i två månader tillsammans med sin man Janne och två barn. Lillkillen Edvin är en månad äldre än Henry och de verkade trivas i varandras sällskap. 

Igår var vi hembjudna till Southern Lanta där de bor i en lägenhet. Det var kul att se hur det ser ut där, det är ju också populärt bland long-stayers precis som Slow Down. 

Sedan gick vi ut och käkade. Edvin och Henry höll låda, och var pigga och glada hela kvällen. 

Det var verkligen trevligt att träffa Maria igen efter alla år, det får vi göra om nån kväll snart igen. 

Ytterligare ett avsked

Igår lämnade så grannarna i 1D oss. Pappa Anders, den chokladälskande vinnarskallen som adopterade Nicke när det var familjeturneringsdax. Petra, snyggmamman som med nya outfits varje kväll och ögonfransar ända till hårfästet tog fantastiska fotografier så fort hon kom åt. Frida och Filippa, tjejerna som har tittat förbi varje dag. Som vi har kastat boll med och som har lekt med Henry. Som har kommit med teckningar och som vi sprungit ikapp med på stranden. I söta små klänningar och med inbakade och utbakade och snebakade och alla andra sorters bakade flätor i håret varje dag. 

Det var härligt att lära känna er! Ni har verkligen förgyllt vår tid här, och vi saknar er massor redan.

Old town festival

Torsdag till lördag den här veckan var det festival i Old Town. Mängder av marknadsstånd som sålde allt från kycklingspett till hokus-pokus-medicin. Parader, uppträdanden, skönhetstävlingar och nöjesfält för barnen i dagarna tre. Vi var där i torsdags kväll. Grannflickan Frida var med i det multikulturella paradtåget som representerade alla religioner, kulturer och nationaliteter på ön. 
 
Vi var tidiga, som vanligt, och det var mest faranger (utlänningar) där. Thailändarna anslöt senare, festen höll på hela natten. 

Härligt att se hur festligt och fint de anordnade festivalen, som ju roade alla - faranger som thailändare - barn som vuxna.

Kungen var som vanligt tjusigt representerad, här i form av en gigantisk affisch.

Den är MIN!

Nej, det är MIN kokosnötsshake!

Under ytan av Henrys pappa del 2

Nu var det äntligen dags för Henrys tur att åka på utflykt. Dagen började kl 08:00 med hämtning för färd till Old Town. Båten skulle avgå därifrån för att besöka 4 öar. Båten hade tre våningar och vi satte oss tillrätta med förväntansfulla miner. Hur skulle det gå med H?

Det visade sig att gå alldeles utmärkt. Han hängdes upp i taket med sin barnvagga och somnade så sött. Ett flertal passagerare hade gärna bytt plats med honom.Viktigt att ha med spade vid sömnstund.

På grund av ganska hård sjö så fick man stå bredvid vaggan och hålla i den lite för att den inte skulle gunga för mycket. Ett tufft jobb men någon måste ju ta det :) 

Mormor och morfar var inte helt missnöjda med äventyret. Både att få vara med Henry och ha ett äventyr med snorkling.

Efter uppvaknande så satte han igång att lära sig nya fiskar. Ett antal tyska barn  lyssnade intresserat.  Notera att de har puffar men H gillar mest frisim. Han känner sig mer rörlig då :)

Det är ganska häftigt dyka ner till fiskarna i deras egna miljö. Synd att luften i lungorna tar slut så fort bara. Det är enklare med tuber :)

 

Nästa stopp var ett besök på grundare vatten. Det var en vackrare miljö och man kom närmare fiskarna.  Fiskarna kom otroligt nära och det var nästan som att de pickade på huden.Riktigt bra snorkling.

Efter ett tag kom en båt full med japaner. Det blev ett himla liv och tjatter. Man kunde tro att det var en hel färja som kom med japaner men det var en fullständigt överfull båt. H sov sig igenom hela detta stoppet trots allt liv. Stort!

Efter andra ön blev det lunch. Ris (så klart) med tre varianter av tillbehör. Helt okej.

Tredje ön var det stora äventyret. Man skulle simma igenom en 80 m lång tunnel för att komma till en sjörövartillhåll. Det var inga lyse eller markeringar var man skulle. Men eftersom att vi var många som skulle simma in var det bara att följa den framför. H fick stanna på båten med morfar. Mormor fick ta förtrupperna in i grottan och fick hjälp av guiderna. Hon fick en ring att hålla sig i så det gick bra. När man kom ut från tunneln så kom man in till ett häftigt grotta. Den var öppen upp till toppen så solljus kom in och det var massa växtlighet. Det visade sig att det var här som en del sjörövare hade sina gömmor när de var aktiva. Man kan bara komma in i tunneln vid vissa tidvatten. Efter en stund där var dags att simma ut de 80 metrarna igen. 

H och morfar och 600 japaner hälsade oss välkomna. Alla skulle in i grottan på rad. som vi skrattade.

Kvällen erbjöd egenkokta räkor med insjökräftspadssmak. Blev ganska salt men klart godkänt. Vi köpte även delikatesser i form av brieost och mögelost samt salami. Trevligt sätt att avsluta kvällen.