Utemöbelinvigning

Det mesta är billigt i Thailand. Fikabröd är det inte. Det är LYX! Förra veckan firade vi Henrys 22-månadersdag med kanelbullefika, och igår var det dax igen. Nu firade vi att Toni och Eleonor hade fått sina nya utemöbler. Det finns som tur är alltid nåt att fira! Toni hade varit på German bakery och köpt mjuk banankaka, citronkaka och smaskiga croissanter med choklad på. Henry (liksom vi andra) var i kakkalashimmelen. 


Igår kväll åt vi på Thai cat. En stor restaurang nästan ända längst norrut på Long beach. Det är ett jättepoppis ställe, både dag- och kvällstid, men vi har lyckats missa det fram tills nu. Men vilken positiv överraskning! Fantastisk mat (varsin bit purfärsk king mackerel, grillad i marinad av lime och vitlök), snabb service, supertrevlig personal, bord på stranden där vi fick avnjuta resans vackraste solnedgång. Tyvärr tog vi kvällsbilderna med "fel" kamera, så ev foton kommer senare. Ni får hålla tillgodo med lite fikabilder.

Ny lek - att ramla!

Dagens lekfarbröder - Toni och pappa. Världsklass! tycker Henry.

Det hinner hända lite på ett år.. se gärna http://henrysaventyr.blogspot.com/2013/01/tonis-terapiverksamhet.html och jämför. Ja, Toni är ju även han ett år äldre, men det märks inte lika väl. 

Strandhimlen

Jark Bay

Måndag morgon. Vännerna Sahlin lämnade oss igår, och det blev tomt. Nicke tröstade sig med (ytterligare) en andraplats i volleybollturneringen, och vi andra hängde mest i badet. 

Dagens frukost intogs som vanligt på verandan, som i år är utbyggd och en meter bredare. Hela storfamiljen får nu plats runt bordet, och räcket är borta. Mycket bättre! Tills nästa år ska vi fortsätta plattsättningen framför den andra altanen, den framför vårt sovrum. Det ser vi fram emot.

Henry hjälpte till med frukostdisken, sedan var det dax att åka på utflykt!

Målet för dagen var Jark Bay, stranden längst söderut på ön, innan nationalparken börjar. En bilresa i sakta mak (40 - 50 km/h) på 35 minuter. Vi stoppade in mormor, morfar, Henry, mamman och pappan i Micran och styrde kosan söderut. Två stopp längs vägen blev det. På ett ställe stod det en elefant som vi (Henry) gärna inspekterade, och en liten bit senare var det en väldig massa apor som hade någon sorts sammankomst på vänstersidan av vägen. Också högintressant såklart. 

Väl framme tog vi plats i sanden. Henrys svar på himmelriket. En sandlåda stor som fem fotbollsplaner och vatten ur en hel ocean. Bada, gräva, bada, gräva. Energipåfyllning i form av kokosnötsshake och mangoshake. Sen lunch, Pad Thai och färskpressad apelsinjuice som smakar som om solen själv hade bidragit med färgen.

Kort sagt, en sandig men skön förmiddag. Efter lunch styrde vi kosan hemåt igen, och en nöjd Henry somnade gott innan vi kommit uppför första backen. 

I eftermiddag ska vi träffa Petra, och se om vi kan få till några nya foton. Hon fotograferade oss förra året, och vi blev så nöjda. Förutsättningarna är ju dock lite andra i år.. En pojk med stålvilja och en mamma med flodhästmage. Men hon är ju duktig, och backar inte för en utmaning. Det ska hursomhelst bli spännande att se både hur fotograferingen går och resultatet. 

I väntan på maten..

Sista kvällen med gänget

Idag har vi badat, närapå hela dagen. Jag tror att Henry varit mer i poolen, havet eller i duschen än utanför. 

Maria, Tobias och Flora lämnar Slow Down imorgon på morgonen. Vi har haft förnämliga veckor tillsammans. Skönt häng, avslappnat och opretentiöst, som det är med riktigt bra vänner. Barnen har underhållit varann, och lekt och myst. Det kommer inte bli kul för Henry imorgon när det går upp för honom att Flora har åkt hem. Tur att det bara är en vecka tills de (och för den skull vi alla) ses igen. 

Således - i kväll var det avskedsmiddag. I vanlig ordning var vi tidiga ut. Vi tog en promenad i kvällssolen längs med stranden och funderade på var vi skulle äta. Var hade Maria och Tobbe varit mest nöjda? Till slut på vår långsamma och behagliga promenad, efter att barnen sprungit, grävt, rullat i sanden och plockat bland snäckor och stenar, hamnade vi på Rann. Första gästerna för kvällen, just the way we like it. 

Alla nöjda, mätta och glada vandrade vi sedan hemåt i mörkret. Efter en dusch (det finns uppenbarligen många ställen på en liten pojke där pulverlik sand kan krypa in), så somnade Henry som en sten. 

En gulddag, helt i Henrys smak. Vatten, sand och en kompis vid namn Flora, allt man behöver när man är knappt två för att vara riktigt lycklig.

Häng i barnpoolen

Måndagsutflykt

Henrys absoluta favoritdjur är "fanten", och idag tänkte vi att det var en bra dag att åka och hälsa på en. Att rida en tur var det inte tal om, både Flora och Henry är för små, men att åka en liten sväng med bilen för att ta ett kik på en var precis lagom spännande. 

Henry hade i vanlig ordning stor respekt (det har han för alla djur), och klängde på sin mor likt en rädd liten apunge. Det var kolossalt spännande att bara stå en bit ifrån och titta på det enorma djuret med de stora fötterna (jag googlade, det heter faktiskt elefantfötter) och den långa snabeln. 

Efteråt åkte familjerna till Relax Bay för att leka i sanden och mysa i det ljumma Andamanska havet en stund. Är det förresten nån som funderar över hur två familjer får plats i en liten grisrosa Nissan March (aka Micra)? Fundera vidare, det går hur bra som helst. 

När vi badat och lekt oss mätta, så åt vi lunch. Restauranger med någon sorts distraktion i väntan på maten får plus av småbarnsföräldrar. Här hade de en (grumlig) liten pool med övergödda guldfiskar i, vilken var omåttligt populär. 

Lilleman somnade utslagen i bilen hem, sover nu vidare i ac-svalkan i sin säng och drömmer helt säkert om elefanter. Mamman bloggar och pappan är på gymmet. Rätt man, barn och kvinna på rätt plats.

Ha en bra vecka alla, det planerar vi att ha. Kram!

Söndag och familjeturnering

Nu har det gått en vecka.. Vart tar tiden vägen? Livet är avslappnat, precis som det ska vara. Vi har gjort ett par utflykter med bilen, men den mesta tiden spenderar vi här på Slow Down. Hänger i poolen, äter lite frukt. Kastar sten och snäckor i havet eller gräver ett hål i sanden. Spelar lite volleyboll, tar en fruktshake eller nåt gott att äta. 

Idag är det söndag, och familjeturnering. Sköna söndagar, med mycket folk i omlopp kring volleybollplan, restaurangen och stranden. Gamla och unga är med i turneringen, killar och tjejer. Henry är som synes med i deltagarlistan, och han ville väldigt gärna in på plan och hjälpa till, men sanning att säga så deltog han inte särskilt aktivt.

I skrivande stund ligger han och sover lunchvila, och pappan är nere på stranden och spelar nån av finalmatcherna. Helena, hans medspelare, ville satsa på andraplatsen som är en massage, men jag betvivlar att Alex och Nicke går med på nån läggmatch.