Två månader av tre har gått och den sista tredjedelen av tiden kommer förmodligen att gå snabbast. Vardagarna försvinner med träning, jobb och skola, men som väl är varvas måstena med andra aktiviteter som gör att tiden inte går lika snabbt.
Resa till KL
För att krångla till det för oss så bokade vi en resa på totalt 92 dagar. Sextio dagars visum fixade vi hemifrån, och trettio nya dagar får vi antingen genom att ansöka på Immigration i Krabi eller genom att lämna landet. Eftersom det nu inte räckte med trettio dagar för oss, så blev vi tvungna att lämna Thailand, stanna ute ur landet några dagar och sedan ta oss tillbaka för att få trettio dagar som skulle räcka resan ut. Omständligt? Jadå. Men det gav oss en möjlighet att se något annat - att göra en semester i semestern. Det kan ju vara trevligt!
Så i lördags åkte vi till Krabi för att flyga till Malaysias huvudstad Kuala Lumpur. Vi checkade efter några timmar på resande fot in i en flådig lägenhet mitt i smeten, åkte upp till taket på 39:e våningen och tittade andäktigt ut över skyskraporna.
Long story short, här kommer en summering av Grekfamiljens fyra dagar och tre nätter i KL:
+ Sunway Lagoon under coronahot. Denna gigantiska vatten- och nöjespark mitt i KL där det just nu är fler arbetare än gäster = inga köer, inga hinder och fullt ös i vattenrutschbanorna.
+ Grab - Asiens motsvarighet till Uber. Så smidigt och billigt! När kommer det till Jönköping?
- Av alla besökare på Sunway Lagoon så hade 95% av kvinnorna burkini, 4% hade UV-tröja och en besökare hade bikini. Det var jag.
- Thaimat finns för alla åldrar och önskemål. Malaysisk snabbmat såg inte aptitlig ut för någon. Aldrig har familjen Grek ätit så mycket mackor, hamburgare och pizza som under dessa dagar. För att inte tala om all skit-stödmat som intogs under resdagarna.
- Köpcentrum. Det enda vi lyckades shoppa var en stekpanna.
- Trafik
- Stök
- Smutsdis
Efter tre nätter i sköna sängar checkade vi nöjda och glada ut - snart skulle vi vara hemma igen. Känslan att morgonen efter den sena hemkomsten öppna dörrarna och stiga ut på altanen var helt magisk. Det kändes ÄNNU härligare än när vi kom hit i december. Stillhet, tystnad, värme, blå himmel, havet runt hörnet.. Det kändes helt fantastiskt att vara hemma igen.
Summa summarum, borta mindre bra, hemma på Slow Down är bäst.
Extracurricular activities
Ex 1. Är det något som man absolut INTE förväntas ägna sig åt på en paradisö så är det att tillverka praliner. Men när man händelsevis råkar bekanta sig med en pralinkung, så ligger det givetvis nära till hands att be honom om en lektion. Så - i torsdags var det dags! Eftermiddagen ägnades åt att temperera choklad, tillverka skal, bestämma och tillverka olika ganacher (fyllningar), sätta botten och voilà! så var de klara att avnjutas. Resultatet blev små fina snäckor, blommor och andra underverk, fyllda med den lenaste sörjan med smaker som lakritskross, pistagenötter och passionfrukt med chili. Nu finns de i kylen. Om något barn av en händelse skulle vilja ha en så har jag bunkrat med alternativa m&m's som jag ger dem istället. Pralinerna är små och få och värda sin vikt i guld.
Ex 2. Utflykter kan vara små eller lite mer omfattande. Man kan hyra en bil med guide som kör runt ön och visar allt från naturgummiodling till hur munkarna i templet bor. Man kan hyra en longtailbåt som kör via mangroveträsken till öarna öster om Koh Lanta med deras spännande droppstensgrottor. Man kan naturligtvis ta en av alla organiserade snorkelturer som tar turister i speedboat ut till några av alla snorklingsspots som finns i närområdet. Eller så kan en utflykt bestå av en tur på moppen till en närbelägen strand med maken en förmiddag.
Ex 3. Monica jobbar i Slow Downs restaurang som hovmästare. Hon jobbar kl 12-22 varje dag, utom på onsdagar. Alltså är onsdagen den enda dagen som Monica kan få en middag nån annanstans. Monica är den sortens person som gärna äter gott, gärna träffar nya människor och framför allt den sortens person som ser till att grejer händer. Så inför varje onsdag rekar hon rätt en mysig restaurang nånstans på ön, hon bokar bord, hon fixar ett facebookevenemang och så ser till att drösavis med tjejer får en härlig onsdagkväll - varje onsdag! Tänk vad Monica är fantastisk!
När vänner åker hem
Många vänner är fortfarande kvar, men några av de vi tagit till våra hjärtan i vinter har redan hunnit lämna oss. Det är ju alltid tufft att säga adjö, och det kommer inte bli lättare framöver.
Man kommer väldigt nära här. Delvis för att det är lyhört och man delar liksom frukostspace med övriga grannar som råkar äta frukost samtidigt vare sig man vill det eller inte. Även om man inte ser alla så hör man - griniga högljudda ungar och tjatiga gnälliga föräldrar. Och man känner igen. Och så känns det lite bra att höra nån annan som tjatar om precis samma grejer som vi. Och sedan, när barnen gått till skolan, så kan man ta sin kaffekopp och sätta sig på grannfruns altan och så kan man klappa om varann lite. Och så får man inblick i hur andra har det, som har barn i andra åldrar. Vilka utmaningar som kan vänta, och tips på hur man kan tackla dem. Här finns inga filter, vi lever ju liksom tillsammans. Alla har sina utmaningar. Så det är lätt att komma nära, lätt att fördjupa vänskaper och att skaffa nya fina vänner.
Desto värre är det när de åker hem. Supertråkigt för alla - stora som små. Och fler avsked kommer det att bli, både när vi vinkar av och när vi till slut blir avvinkade.
Tre skolveckor kvar. En knapp månad till hemresa. Dags att börja fundera på vad som ska fixas i lägenheten, dags att boka tågresan från Kastrup, dags att påbörja det mentala upploppet. Nu blir det extra viktigt att komma ihåg att lyfta blicken ut över havet under löpturen, njuta av de sötstarka smakerna, påminna sig om hur glassigt livet här är utan alla måsten.. riktigt än är det inte slut.
Bilder är snodda lite här och var - tack till er jag snott dem av - och som vanligt är de inte i någon som helst kronologisk ordning.
 |
| Familj på väg på visumresa till KL |
 |
| Jättestor men inte jättesnabb |
 |
| Många mer eller mindre klappvänliga djur |
 |
| .. på Sunway Lagoon i KL |
 |
| Stackars vackra djur |
 |
| Dessa verkade rätt nöjda i alla fall |
 |
| Pappa Niklas favoritstånd i Saladan |
 |
| Bild från Maltes dagis |
 |
| Dagiset med den största sandlådan |
 |
| På förra veckans utflykt för Krabban så tillverkade de godis |
 |
| Aldrig har jag känt mig så naken i en bikini |
 |
| Nöjd kille som vågade åka! |
 |
| På promenad bland skyskrapor |
 |
| Lekplats på 39:e våningen |
 |
| Utsikt över Petronas Twin Towers |
 |
| Kuala Lumpur Botanical garden |
 |
| Första tvåmannasegern |
 |
| På väg i skolbussen till onsdagsmiddag |
 |
| Solnedgång på Coconut grove |
 |
| En vanlig förmiddag på Long Beach |
 |
| En ovanlig eftermiddag hos Johan Almblad, pralinkungen |
 |
| Fullt fokuserade pralinmakare |
 |
| Man tröttnar aldrig på färskpressad apelsinjuice |
 |
| Grattis på Alla hjärtans dag! |
 |
| Henry redovisar inför föräldrar och barn på Krabbans salasamling |
 |
| Juveler |
 |
| Korallens Alla hjärtans dagshälsning |
 |
| Barn på utflykt |
 |
| Henry i mangrovekanalerna |
 |
| Malte slappar efter en dag på sjön |
 |
| Henry målar sarong |
 |
| Maltes (och mammas) skapelse |
 |
| Malte och mamma i kajak |
 |
| Kidsen på Krabban |
 |
| Rundtur på ön med familjen Thulin |
 |
| Moss tog oss med till munkarna i Old Town |
 |
| Julius och Henry |
 |
| Malte och Agnes |
