I eftermiddags, när vi precis packat ihop och skulle lämna Funky Fish efter en skön dag på stranden (som ni säkert noterat via mitt Insta-spammande), så ser jag en apa klänga fast vid en av servitörernas ben. Jag ropar på barnen att komma och titta, här är ju en apa! Jag tog för givet att den "tillhörde" någon i personalen och var tam. Sen hände allt på en gång. Apan (nån halvmeter hög) kom flygandes och rätt vad det är så ser jag bara en hög vid mina fötter beståendes av Malte vrålandes med en apa ovanpå och omkring sig. Det är det enda jag minns, just den synen har etsat sig fast. Henry hoppade den också på, och ett tag var det som att jag stod som fastfrusen mitt i ett virrvarr av barnskrik, blod och den framstormande galna apan. Jag kan inte minnas vem som räddade vem men rätt var det var hade jag i alla fall en skräckslagen Malte i famnen och det enda jag kunde tänka var: Dr Salarin, vi måste få rabiessprutor. Blodet flödade ur såret i Maltes panna och massagetanterna hejdade mig. De rengjorde såret och satte på förband, och sedan vinglade vi chockade bort mot parkeringen bakom restaurangen med varsitt gråtande barn i famnen. En vänlig tuktuk-förare körde oss till Dr Salarin, men hon hade inget vaccin. Istället puttrade vi vidare till Andaman International Clinic, en bit därifrån. Där blev vi väl omhändertagna.
Malte hade blivit biten i pannan och hade en del rivsår, Henry rev den på benet. Ett par timmar, och en sex - åtta sprutor senare (varav hälften direkt i såren) kunde vi så stappla ut därifrån. Barnen ska ta antibiotika, antiinflammatoriskt och smärtstillande tre gånger om dagen. Om två dagar ska vi tillbaka för att se om Maltes panna behöver sys. Om tre dagar ska vi dit igen för nästa omgång sprutor. Av totalt fem. Inget badande på jag vet inte hur länge. Kommer inte att bli lätt att fatta och acceptera för en 2,5-åring som skulle kunna spendera varenda vaken minut i poolen.
Så nu: trött. Och tacksam. För att inte ett öga rök, eller någon annan kroppsdel. För hjälpsamma massagetanter och tuktuk-förare. För fantastisk thailändsk sjukvård. För vaccin i allmänhet och rabiesvaccin i synnerhet.
Klockan är 22, Malte sover oroligt. Hoppas natten blir ok, och att de slipper otäcka drömmar.
5 kommentarer:
Men herregud - vilken dag!!! Vilken chock!! Varför gjorde den så? Var den vild? Vet man att det är lugnt med rabies om de tar sprutorna?? Vad tråkigt med badet! Men tur att som sagt inget öga rök... fy, hoppas att det bara blir ett obehagligt minne blott o inget trauma!!! Kram❤❤❤
Men herre jisses. �� Vilken panik ni måste fått.
Minns när vi var på Gibraltar och aporna var ilska. De kan ju vara riktigt lömska. Vilken tur att det gick som det gick. Men jobbigt för er. �� Stor kram och krya på Malte, hoppas det läker fint!
Bra story sen när han ska ragga tjejer. -Vad kommer ditt ärr ifrån snygging? -Äsch höll på att bli uppäten av en apa i Thailand som liten, du vet....det är för jag är en sådan goding ��
Jodå Linda, får de bara vaccin så är det ingen risk för rabies.
Natten har gått bra, enligt vad de säger så har de inte drömt några mardrömmar.
Tack för omtanken ❤
Ja, Henry är redan inne på det spåret. "Mamma, kan du ta kort på våra bandage o skicka hem till Edvin och Flora och mormor Gunhild"..
Fast det är nog mest sympatier han är ute efter 😊
Skicka en kommentar