onsdag 18 februari 2015

Häpp häpp, som farfar brukar säga!

Innan hade jag gott om tid och skrev massor om det lilla vi gjorde. Nu har det hänt massor på några dagar, och då finns det plötsligt ingen tid alls över till att skriva nånting om allt som händer..

Nåja, här kommer i alla fall en sammanfattning.

Semlefrossa!
Toni och Eleonor åkte hem i fredags. Det var supertrist och hela familjen var jättedeppiga. Dock plåstrade vi om såren på fredagseftermiddagen med semlor på familjen Lövdahls balkong. Idag är det fettisdagen, så nu blir det nog inga mer semlor i år. Hursomhelst så åt vi tillsammans på kvällen också, i Saladan. Det är verkligen underbart att ha dem här, och få mycket kvalitetstid tillsammans. Vi träffas alldeles för sällan hemma.
Söndagsfrukost på Kinnaree utan Toni och Eleonor

Mormormys
Så i söndags anlände de, mor och far. Henry är verkligen helt "all over the place" av lycka, det är morfar hit och morfar dit. De har givetvis satt igång lägenhetspysslet, ingen rast och ingen ro, så nu är gardinerna bytta, fläkten lagad, duschslangarna utbytta osv.. De har även hunnit med att hyra en moppe (eller en lätt motorcykel är det väl) och varit ute och provkört. Det är ju vänstertrafik, och ett helt annat tempo än hemma, så det kan behövas några testrundor. Men skoj att ha en egen hoj! Då blir det ju mycket enklare och roligare att ta sig runt till stränder och göra ärenden för dem. 

Morfarmys
Idag har vi varit med Lövdahls på Klong Jark Bay, stranden nästan längst söderut på ön. Vi badade i det kristallklara vattnet, snorklade lite, men hängde mest i restaurangen med småkidsen. Skönt att kunna komma undan sanden och solen för de minsta. Det är lite svårt det där.. Förr var vårt förstaval Lyms när man skulle hänga på stranden, det var så behändigt med deras salor som man dessutom kunde beställa mat och dryck till. Stora höga träd gav skön skugga hela dagen. Visst finns det andra ställen med salor, men då står de tätt ihop, och det är ont om skugga. Hursomhelst så var alla nöjda och mätta på strandliv när vi åkte därifrån på eftermiddagen. 

Mormors fräna hjälm
Nu ligger jag i sängen och skriver, jag ska alldeles snart lägga telefonen ifrån mig. Klockan är halvtio men jag är dötrött. Malte har tjorvat som bara den de senaste nätterna; vridit och vänt och vaknat och skrikit. Vi har buffat, klappat, petat i nappen, gett honom välling och burit och burit. Har ingen aning om vad det är, men jag hoppas att det är övergående, för man blir ju KNÄPP av att vara vaken på nätterna. Tur att vi har gott om möjligheter till återhämtning på dagen, sen gäller det bara att ta tillvara på dem..

Nåja, hoppas att allt är väl med alla därhemma. Många kramar! 






5 kommentarer:

Maria sa...

Vilka härliga dagar! Måste fråga hur semlorna smakade? Som hemma? Bättre, sämre? Sicket mys med mormor och morfar på plats nu. Hälsa dem så gott. Det kan ju vara tänder på g på Malte. (ständigt skyller man ju på dessa tänder, men när Klara fick sina första tre så gick hon knappt att lägga ner. Höll i sig en vecka men när det kommit igenom blev hon som vanligt igen) Hoppas det vänder snart. Pussar till alla pepparkakor!

Unknown sa...

Tjorviga nätter är ingen hit. Då är det ju bra att ni båda hjälps åt. Glad iallafall är jag att ni orkar socialisera med oss ändå! Kram! / Linda

Marie Brander sa...

Vad glad jag plötsligt blev över att du inte länkar till fb längre... Då fick jag ju läsa hur många inlägg som helst nu av dina underbara ord. Det blev bra godnattsaga och en påminnelse om det viktigaste i livet!

johannagrek@gmail.com sa...

Maria! Semlorna var utmärkta! Nybakade, fluffiga, bullen var fast och smakrik av kardemumma. Mandelmassan var hemgjord och galet god. Du ser, även om det var över en vecka sen, så har jag den färsk i minnet. :)

johannagrek@gmail.com sa...

Marie! Kärlek till dig och dina nära! <3